Om föreningen

Historik

Redan vid bildandet år 1909 var en av huvuduppgifterna att sprida information, kunskap och förståelse för Malmös historia.

En novemberdag 1908 samlades ett tiotal herrar på Hotell Savoy för att diskutera bildandet av en lokalhistorisk förening i Malmö. På förslag av friherre Nils Djurklou, ryttmästare vid Kronprinsens husarregemente, beslöt man att skapa en förening kallad Malmö Fornminnesförening och utsåg en interimsstyrelse med uppdrag att utarbeta förslag till stadgar. Den 26 mars 1909 konstituerades Malmö Fornminnesförening vid ett välbesökt möte i källaren till Jörgen Kocks hus (nuvarande restaurang Årstiderna). Till föreningens förste ordförande utsågs initiativtagaren och eldsjälen Nils Djurklou.

Bakgrunden till föreningens bildande var de snabba förändringar Malmö genomgick runt sekelskiftet. Staden höll på att utvecklas från en liten handelsstad till en stor och betydelsefull industristad. Stora delar av det gamla Malmö revs och fick lämna plats åt nya paradbyggnader och nya gator. Fornminnesföreningens upphovsmän menade att det under en sådan tid av snabba förändringar var viktigt att skapa förståelse och kunskap om stadens historia. Med historisk kunskap skulle man skaffa sig insikter om och en känsla för vad som var värt att bevara. Denna dubbla uppgift – information och kulturpolitisk opinionsbildning – har varit vägledande för föreningen under hela dess mer än 100-åriga historia. Självfallet har tyngdpunkten mellan uppgifterna skiftat under årens lopp. Under 1960- och 70-talens ’rivningsraseri’ förde föreningen med blandat resultat en intensiv kamp för att rädda hotade kulturhistoriska byggnader och miljöer. Under det senaste decenniet har däremot publiceringsverksamheten kommit att stå i centrum.

Fram till 1989 hette föreningen Malmö fornminnesförening då namnet istället blev Elbogen, Malmö fornminnesförening. År 2000 initierades ett namnbyte av dåvarande ordföranden Jan Hain och på årsmötet 2001 antog föreningen slutgiltigt det nya namnet Malmö Kulturhistoriska Förening.

Styrelse

Göran Larsson [ordförande]
Peter Bager [vice ordförande]
Robert Herslow [skattmästare]
Rita Rohlin [sekreterare]
Gunnar Ericson
Stefan Ersgård
Katarina Forsström
Adam Hidestål
Gunilla Konradsson
Anders Reisnert
Carl-Axel Stevelius

Stadgar

1. Föreningens syfte

Föreningen har till uppgift att främja forskning och kunskap om Malmö stads och kommuns historia samt kulturliv i gången tid och att verka för tillgodoseende av historiska och konstnärliga krav vid kommunens omdaning och utveckling och i övrigt för god kulturminnesvård. Föreningen är ideell.I detta syfte vill föreningen särskilt samla och publicera bidrag till stadens och bygdens historia i vidsträcktaste mening, uppliva minnet av märkligare tilldragelser och personligheter samt anordna föredrag, exkursioner och utställningar.Föreningens publiceringsverksamhet sker i främsta rummet genom dess årsskrift.

2. Ledamöter och hedersledamöter

Ledamot av föreningen kan envar bliva, som vill stödja föreningens syften.

Till hedersledamot kan den kallas, som på ett utomordentligt sätt främjat föreningens syften. Hedersledamot utses av årsmöte på förslag av styrelsen.

3. Medlemsavgift

Medlemsavgiften fastställes av årsmötet efter förslag av styrelsen. Hedersledamöter erlägger ingen avgift.

4. Årsmöte

Årsmöte hålles senast den 30 april. Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast 8 dagar före årsmötet. Kallelse till årsmöte skall utsändas minst 14 dagar i förväg. Till extra sammanträde kallas föreningens ledamöter så ofta styrelsen därtill finnes anledning, eller om tio medlemmar skriftligen anhåller därom för uppgivet ärende.

Vid föreningsmöte äger varje medlem en röst. Beslut fattas med enkel majoritet samt med acklamation, såvida ej votering begäres, i vilket fall voteringen sker vid val genom sluten omröstning och eljest öppet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Vid årsmötet skall följande ärenden behandlas:

val av ordförande och sekreterare för mötet samt två personer att jämte ordföranden justera protokollet
fråga om årsmötet är behörigen utlyst
godkännande av dagordning
föredragning av styrelsens årsberättelse
föredragning av revisionsberättelsen
fastställande av resultat- och balansräkning
frågan om ansvarsfrihet för styrelsen för det gångna verksamhetsåret
fastställande av antalet styrelseledamöter
val av ordförande
val av styrelseledamöter
val av två revisorer och två revisorssuppleanter
tillsättning av valberedning
fastställande av medlemsavgift
behandling av inlämnade motioner
övriga frågor

5. Styrelsen

Föreningens angelägenheter handhas av en styrelse som skall bestå av högst 11 medlemmar. Styrelsen väljer inom sig vice ordförande, sekreterare och skattmästare. Därjämte utser styrelsen redaktör för föreningens skrifter och övriga eventuellt erforderliga funktionärer. Styrelsen är beslutsför om minst hälften av ledamöterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

6. Räkenskapsår

Räkenskaps- och verksamhetsår sammanfaller med kalenderår.

7. Upplösning

För upplösning av föreningen krävs samstämmiga beslut med två tredjedelar av de avgivna rösterna på två på varandra med minst tre veckors mellanrum hållna föreningsmöten. Eventuella kvarvarande tillgångar disponeras enligt föreningens beslut.

8. Ändring av stadgarna

Ändringar av eller tillägg till dessa stadgar måste först behandlas av styrelsen. Har förslaget antagits av styrelsen blir det gällande, sedan det vid årsmöte antagits med två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Verksamhetsberättelse

Läs föreningens verksamhetsberättelse för 2018