MALMÖ KULTURHISTORISKA FÖRENING
Grundad 1909 

 
Skriftserie och böcker

Gryps nr 12

Gryps nr 12

Denna utgåva av Abraham Ekerholms dagboks­anteckningar från 1792 har lång tillkomsttid. Omkring år 2000 förelåg en ofullständig blyertsavskrift gjord av Sven Holmström. Avskriften skrevs in på dator av arkivarie Cecilia Jansson, som under några år tillsammans med arkivarie Åke Norström granskade och ställvis korrigerade en femtedel av det ursprungliga manuskriptet. 2005 blev docent Lars Svensson ombedd att ge ut dagboken i Malmö kulturhistoriska förenings skriftserie GRYPS, ett uppdrag som han åtog sig men som av flera skäl av och till fått avbrytas och som nu är slutfört.

BAKGRUND OCH INNEHÅLL:

I Malmö stadsarkiv finns en dagbok av stort lokal- och personhistoriskt intresse. Boken omfattar kalenderåret 1792 och är skriven av en tjugotvåårig Malmöbo vid namn Abraham Ekerholm anställd som notarie. Under ett helt år - vardag som helgdag - berättar författaren om vad som hänt i Malmö, som 1792 var en befäst stad kringgärdad av fästningsvallar, bastioner och vallgravar och hade en befolkning, som uppgick till drygt 5000 personer.
    I bokens inledning berättar Lars Svensson om Abraham Ekerholm, beskriver handskriften och dess språk samt redogör för editionsprinciperna.
    I dagboken blandas stort och smått: olyckor, dödsfall, begravningar, auktioner, eldsvådor, väderlek, promenader, visiter, kortspel, spel och dans, marknader, lotterier, rättegångar, spratt och skälm-stycken, nojs med flickor och erotiska, ofta skabrösa eskapader. Framför allt är det lokala händelser som författaren, som bodde på Kalendegatan, uppmärksammar, t.ex. ombyggnaden av S:t Petri kyrkas torn, men ibland relateras även händelser utanför Malmö. Mordet på Gustav III och Anckarströms avrättning upptar flera sidor.

Särskilt värdefullt är att dagboken ger en inblick i tidens småborgerliga umgängeskultur, vad man åt och drack, hur man roade sig. Ett rikt galleri av stadens befolkning passerar revy, från landshövding och borgmästare och andra myndighetspersoner till hantverkare, husarer, lärpojkar och gatuoriginal. Även tingstjänstgöringen i Klörup och Anderslöv beskrivs med stor detaljrikedom och inlevelse.
    Av stadshistoriskt intresse är de upplysningar som dagboksanteckningarna förmedlar om stadens gatunät, byggnader och torg.
    Dagboken har också ett stort språkligt intresse, inte minst genom de upplysningar den kan ge oss om uttal och ordskatt i Malmö för tvåhundratjugofem år sedan.
    I två artiklar i början av boken ser Kjell Å. Modéer på dagboken ur ett rättshistoriskt och rättskulturellt perspektiv och Anders Reisnert berättar om hur Malmö såg ut på Abraham Ekerholms tid. Boken avslutas med ordförklaringar och ett ortnamns- och ett personregister.

ISBN 978-91-639-9279-7  

© Malmö Kulturhistoriska Förening